info2000 logo Introduction and documentation 


back to i*m europe 

back to info2000

navigation graphic
Arbetsprogram för de fyra åren 1996-1999

Download the workprogramme in RTF or Winword.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

HANDLINGSLINJE 1: STIMULERING AV EFTERFRÅGAN SAMT UPPLYSNINGSVERKSAMHET

  • Handlingslinje 1.1:Skapande av nya marknader genom upplysningsverksamhet på europeisk nivå med särskilda användargrupper
  • Handlingslinje 1.2:Främjande av sammanslutningar för alleuropeiska användare

HANDLINGSLINJE 2: UTNYTTJANDE AV INFORMATION INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN I EUROP

  • Handlingslinje 2.1:Utveckling av en politik för åtkomst till och utnyttjande av den offentliga sektorns information
  • Handlingslinje 2.2:Sammanlänkning av kataloger över den offentliga sektorns information
  • Handlingslinje 2.3:Användning av innehållsmässiga resurser inom den offentliga sektorn

HANDLINGSLINJE 3: TILLVARATAGANDE AV EUROPAS POTENTIAL PÅ MULTIMEDIAOMRÅDET

NDLINGSLINJE 4: STÖDÅTGÄRDER

Bilaga I: Info 2000-programmet i förhållande till andra EU-program

Bilaga II: Gemenskapsnätverk med verksamhet som gränsar till MIDAS-NET


INLEDNING

1.Allmän orientering

Info 2000-programmet syftar till att stimulera den framväxande innehållssektorn att se och tillvarata nya affärsmöjligheter. Multimediainnehållets betydelse har framhållits i ett flertal olika sammanhang: av G7-mötet om informationssamhället i februari 1995, av Forum för informationssamhället samt expertgruppen på hög nivå som har bildats av kommissionen. Rådet (industri) den 6–7 november 1995 uppmanade också kommissionen att fortsätta med initiativ som bidrar till innehållssektorns utveckling, eftersom hela näringslivet behöver tillhandahållas med innehåll och tjänster.

2.Övergripande mål

Info 2000-programmets övergripande mål är att utveckla en europeisk innehållssektor som kan konkurrera globalt och samtidigt tillfredsställa de europeiska företagens och medborgarnas behov av informationsinnehåll. Det leder till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, samtidigt som förutsättningar skapas för individens yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling. För att uppnå detta mål omfattar programmet följande tre huvudåtgärder:

  • Stimulering av efterfrågan samt upplysningsverksamhet.
  • Utnyttjande av information inom den offentliga sektorn i Europa.
  • Tillvaratagande av Europas potential på multimediaområdet.
  • Dessutom kommer stödåtgärder att genomföras när det gäller övervakning och analys av marknaden, spridning av användning av standarder samt främjande av kompetensutveckling.

Alla åtgärder som genomförs med stöd av detta program följer de principer som lagts fast i direktiv 95/46/EG om privatpersoners skydd vid databehandling av personuppgifter.

3.Stimulering av efterfrågan samt upplysningsverksamhet

Målet är att skapa nya marknader genom att verka för upplysning på europeisk nivå bland särskilda användargrupper. Genom uppmaning till förslagsgivning kommer omkring 20 organisationer, strategiskt fördelade över medlemsstaterna, att väljas ut för att ingå i ett nätverk av centrer för multimediainformation,demonstration och stöd (MIDAS, Multimedia Information Demonstration And Support). Dessa organisationer ska fungera som dynamiska rådgivningscentrer för att stimulera och bistå informationsanvändare inom handel och näringsliv. Med hjälp av lämplig teknik, såsom WWW-servrar, kan de kommunicera med varandra, med sina specifika målgrupper och med kommissionen för att utveckla och sprida information samt tillhandahålla stöd och feedback. Nätverket ska arbeta i nära samarbete med andra gemenskapsnätverk som är upprättade för att genomföra olika EU-åtgärder.

Genom denna handlingslinje skapas en infrastruktur som även kan användas för att sprida information om initiativ och resultat från Info 2000-programmet samt fF6”r att få feedback från marknadens aktörer om alla olika relevanta frågor.

För att stimulera till en dialog mellan innehållsleverantörer och -användare kommer MIDAS-nätverket att användas som ett medel för att skapa alleuropeiska användargrupper där olika former för samarbete och erfarenhetsutbyte kan diskuteras.

4.Utnyttjande av information inom den offentliga sektorn i Europa

Med utgångspunkt i ett antal studier och överläggningar kommer under 1996 en grönbok att publiceras för att skapa en allmän diskussion kring åtkomsten av den offentliga sektorns enorma informationsmängder. Ofta är informationen tillgänglig på olika nivåer inom den offentliga sektorn samtidigt som olika regler tillämpas i de olika medlemsstaterna. Grönboken förväntas resultera i förslag till rättsliga åtgärder samt metoder för informationsutbyte och samordning.

Samtidigt kommer åtgärder att vidtas för att kartlägga var det finns särskilt intressant information inom den offentliga sektorn och för att sammanställa uppgifter om befintliga kataloger och tillgängligt informationsinnehåll. Riktlinjer ska utarbetas för framställning av kataloger som kan sammanlänkas och jämföras. Det kommer också att definieras format för register om den offentliga sektorns data, vilka innehåller fler uppgifter om innehåll och åtkomst än katalogerna. Uppmaningar till förslagsgivning ska offentliggöras för pilotprojekt där man genom nätverk ska utföra sammanlänkning av registren samt integration med befintliga system för handel så att de kan utnyttjas kommersiellt.

5.Tillvaratagande av Europas potential på multimediaområdet

Två uppmaningar till förslagsgivning kommer att offentliggöras under Info 2000-programmets löptid, den första under våren 1996 och den andra under 1997. Målet är i båda dessa fall att verka som en katalysator för framställning av högkvalitativt europeiskt multimediainnehåll och att skapa europeisk kapacitet för sådan framställning. Syftet med åtgärden är att främja ekonomi och sysselsättning inom den elektroniska förlagssektorn, att påskynda övergången från tryck till skärm, och samtidigt stimulera till produktion av ett multimediainnehåll som i sig kommer att stärka Europas företag och tjäna Europas medborgare.

Ett stort problem för multimediaförlagen är att det finns en sådan mångfald av olika system för att identifiera och förvärva rättigheter till innehållet inom olika områden och länder. Med utgångspunkt i relevant FoU-verksamhet inom ramen för det fjärde ramprogrammet, Impact-programmet och grönboken om immateriell äganderätt kommer man att undersöka strategier för närmare samarbete mellan de olika systemen samtidigt som uppmaningar till förslagsgivning inleds för pilotprojekt som ska lägga grunden till en gränsöverskridande elektronisk handel med multimediarättigheter.

6.Stödåtgärder

För att säkerställa att programmet och den framväxande innehållssektorn följer utvecklingen av teknologi och marknader kommer åtgärder att genomföras för att man i lämpliga sammanhang ska kunna övervaka, analysera och diskutera förändringar, problem och tendenser inom denna sektor. Högt kvalificerade näringslivsexperter kan tillsammans med relevanta observationsorgan och forskningsinstitut utses att delta i denna övervakande verksamhet och resultaten kommer att spridas på olika sätt, bland annat i samarbete med näringslivet.

Standarder är nödvändiga för utbyte och återanvändning av information. Förteckningar över standarder och specifikationer kommer att upprätthållas och publiceras, bl.a. genom MIDAS-nätverket. Det kommer att anordnas workshops och diskussionsmöjligheter på Internet för att stimulera användningen av standarder och dessa kan samtidigt verka som en kanal för att föra ut feedback till relevanta näringslivskonsortier och användarorganisationer.

För att förbättra den kompetens- och kreativitetsnivå som innehållssektorn har att utgå ifrån kommer åtgärder att genomföras för att fastställa de specifika behoven och – i nära samarbete med program som Leonardo och Sokrates – utveckla och pröva lämpliga kurser och utbildningsredskap samt föra ut insamlad information om befintliga utbildningar.

Slutligen kommer åtgärder för utveckling och utbyte av bästa tillvägagångssätt att till största delen genomföras inom ramen för handlingslinje 3 – Tillvaratagande av Europas potential på multimediaområdet – som ett led i spridningen av de erfarenheter och kunskaper som inhämtats under de understödda projekten.

7.Utnyttjande av synergieffekter

En naturlig följd av Info 2000-programmets inriktning på informationsinnehåll är att dess verksamhet ofta kommer att tangera områden som direkt berör andra gemenskapsinitiativ. Det krävs ett nära samarbete med andra enheter inom kommissionen när programmet ska genomföras och en samordningsgrupp kommer därför att inrättas för att underlätta arbetet. I kommissionens meddelande KOM (95) 149 ingår en förteckning som visar de mest relevanta gemenskapsprogrammen och deras relation till Info 2000-programmet. Denna förteckning har uppdaterats och återges i bilaga I för att underlätta eventuella hänvisningar. Andra berörda enheter kommer att vara olika sektorer för näringslivsstöd eller enhetersom har att göra med informationsinnehåll inom ramen för de understödda projekten.

Info 2000 : Sammanfattning av budgeten 1996–1999

 

Handlingslinje % av budgeten ECU *
1.1

1.2

Skapande av nya marknader genom upplysningsverksamhet på europeisk nivå med särskilda användargrupper

Främjande av sammanslutningar för alleuropeiska användare

25,2

0,3

16400000

200000

Handlingslinje 1 totalt 25,5 16600000
2.1

2.2

2.3

Utveckling av en politik fF6”r åtkomst till och utnyttjande av den offentliga sektorns information

Sammanlänkning av kataloger över den offentliga sektorns information

Användning av innehållsmässiga resurser inom den offentliga sektorn

2,0

5,5

10,5

1300000

3600000

6800000

Handlingslinje 2 totalt 18,0 11700000
3.1

3.2

Stimulering till högkvalitativt multimediainnehåll

Handel med multimediarättigheter

44,04,6 28630000

3000000

Handlingslinje 3 totalt 48,7 31630000
4.1

4.2

4.3

4.4

Övervakning och analys av marknaden för multimediainnehåll

Spridning av användningen av standarder för multimediainnehåll

Främjande av kompetensutveckling på europeisk nivå

Utveckling och utbyte av bästa tillvägagångssätt

3,2

1,5

3,1

2070000

100000

200000

p.m.

Handlingslinje 4 totalt 7,8 5070000
TOTALT 100 65000000

1.HANDLINGSLINJE 1: STIMULERING AV EFTERFRÅGAN SAMT UPPLYSNINGSVERKSAMHET

1.1 HANDLINGSLINJE 1.1: SKAPANDE AV NYA MARKNADER GENOM UPPLYSNINGSVERKSAMHET PÅ EUROPEISK NIVÅ MED SÄRSKILDA ANVÄNDARGRUPPER

1.1.1 BAKGRUND

Genom nätverket av nationella partners för ökad medvetenhet (NAP, National Awareness Partners) har Impact 2-programmet höjt den grundläggande medvetenheten bland målgrupperna i EES-området. Med hjälp av detta nätverk har information spridits om initiativ som gäller elektronisk förlagsverksamhet och multimedia. Eftersom dessa och liknande åtgärder framgångsrikt har bidragit till att höja den grundläggande medvetenheten inom press och andra medier, kommer Info 2000 att inriktas på selektiva demonstrationsåtgärder samt användarstöd och -utbildning.

1.1.2 MÅL

Målet med denna handlingslinje är att främja uppkomsten av nya marknader genom att visa möjligheterna med den utveckling som sker på den europeiska marknaden för informationstjänster, framför allt när det gäller multimediatillämpningar. Det huvudsakliga syftet blir att övertyga målgrupperna - där medborgarna utgör en särskild grupp - om fördelarna med att använda multimedia, att demonstrera hur offentlig och gränsöverskridande information kan göras tillgänglig samt att ge feedback till den europeiska innehållssektorn inför utformandet av nya multimediatillämpningar. Målgrupperna kommer att finnas inom näringsliv och handel, framför allt i de små och medelstora företagen, bland medborgarna och inom samhällsekonomin (föreningar, kooperativ, ömsesidiga bolag och stiftelser).

1.1.3 ÅTGÄRDER

Åtgärderna omfattar

  1. urval av ca 20 centrer inom nätverket för multimediainformation, demonstration och stöd (MIDAS-NET-centrer) genom uppmaning till förslagsgivning (URVALSPROCESSEN),
  2. demonstration, spridning och kommunikation (DE ENSKILDA MIDAS-CENTRERNAS ÅTGÄRDER),
  3. utveckling av ett samarbetsnät mellan de olika MIDAS-centrerna samt genomförande av gemensamma projekt (MIDAS-CENTRERNAS GEMENSAMMA ÅTGÄRDER),
  4. upprättande av ett ramverk för samarbete, tekniskt stöd och av en gemensam nätverksprofil (KOMMISSIONENS STÖDÅTGÄRDER)

URVALSPROCESSEN

Urvalsprocessen kommer att ske genom en uppmaning till förslagsgivning i programmets inledningsskede. Tillgängliga budgetmedel kommer att vara avgörande för hur många centrer som upprättas, dock minst ett i varje medlemsstat. Dessutom planeras stöd till centrer med möjlighet att verka på europeisk nivå och med särskild statistisk sakkunskap. Det kommer att upprättas en reservlista för att kunna utöka antalet centrer i händelse av utökade budgetmedel eller byte av centrer som inte uppnår tillfredsställande resultat. Kommissionen avser att välja ut organisationer som är mest aktiva när det gäller multimediainformation samt upplysnings- och demonstrationskampanjer i medlemsstaterna. De måste ha egna finansiella medel och betrakta gemenskapens bidrag som ett europeiskt komplement till sin löpande verksamhet.

Stödet från gemenskapen kommer att ges på basis av delade kostnader. Det kommer att beviljas på upp till 50 % (upp till 65 % för centrer som upprättas i mindre gynnade områden) av de faktiska kostnaderna för överenskomna åtgärder. Det faktiska stödbeloppet hänger samman med vilket geografiskt område som omfattas och det arbetsprogram som man kommer överens om under urvalsprocessen. Det genomsnittliga stödbeloppet förväntas ligga kring 100000 ecu per centrum och år med hänsyn till den verksamhet som beskrivs nedan som åtgärder som vidtas av enskilda MIDAS-NET-Centrer. Ytterligare överenskommelser kommer att slutas med centrerna eller med vissa grupper för att kunna genomföra de gemensamma MIDAS-NET åtgärder som beskrivs nedan.

MIDAS-NET-centrerna ska uppfylla följande kriterier:

  • Ha goda kontakter med (potentiella) slutanvändare i de planerade målgrupperna.
  • Ha nödvändig sakkunskap om multimediainnehåll och hur detta kan göras tillgängligt samt vara verksamma på nationell nivå.
  • Vara en etablerad och erkänd organisation i det egna landet/regionen. Det är viktigt att framstå som trovärdig inför de planerade målgrupperna.
  • Ha teknisk infrastruktur och nödvändiga förutsättningar för att kunna demonstrera multimediaprodukter, såväl fristående som utifrån olika plattformar för telekommunikationer, t.ex. en WWW-server på Internet.
  • Vara ekonomiskt solid och inte beroende av medel från något annat samarbetsprogram.
  • Vara intresserad av att samarbeta med kommissionen i upplysnings- och demonstrationskampanjer. Detta innebär att MIDAS-NET-centret måste
    • vilja satsa tid och kraft för något som inte bara gynnar den egna organisationen,
    • prioritera upplysningsverksamhet som gäller innehållstjänster,
    • regelbundet rapportera till kommissionen om genomförd verksamhet,
    • samtycka till att informera kommissionen om de förväntade effekterna av MIDAS-NET:s åtgärder samt att med seminariedeltagarnas odkännande vidarebefordra uppgifter om denna grupp av potentiella användare till aktörerna på informationsmarknaden så att en uppföljning kan göras.

DE ENSKILDA MIDAS-CENTRENS ÅTGÄRDER

Centren bör arbeta utifrån de mål som har beskrivits under punkt 1.1.2 ovan. Följande uppräkning ger exempel på olika åtgärder som bör genomföras av de olika centren inom ramen för deras löpande verksamhet i syfte att öka medvetenheten om den europeiska informationspotentialen:

  • Utföra demonstrationsverksamhet bland de utvalda målgrupperna, inklusive medborgarna och föreningarna, om hur multimediainnehållet kan göras tillgängligt.
  • På förfrågan sprida tillgängliga uppgifter om marknaden för multimediainnehåll.
  • Tillhandahålla information om lokala projekt och tillgängliga tjänster.
  • Installera och tillhandahålla WWW-tjänster.
  • Upprätta och driva en datastödscentral för användare (som erbjuder rådgivning såväl på elektronisk väg som genom en personlig kontakt).
  • Anordna seminarier och workshops om informationsinnehåll samt delta i mässor och konferenser.
  • Vidarebefordra feedback från användare och potentiella användare som kan vara av värde för innehållssektorn.
  • Stimulera till deltagande i projekt som är knutna till informationssamhället genom att sprida information om relevanta EU-initiativ, framför allt Info 2000.
  • Vidta åtgärder som är speciellt riktade till sociala och ekonomiska aktörer i mindre gynnade områden. Åtgärderna skall bidra till att öka insikten om fördelarna med multimedia bland dessa grupper, ge dem hjälp att formulera sin behov och stimulera dem till att delta i den framväxande multimediaindustrin i Europa.
  • Åstadkomma synergieffekter med relevanta redan förekommande nätverk inom gemenskapen och därvid också lyfta fram åtgärder som kan genomföras gemensamt till nytta för berörda målgrupper.

MIDAS-CENTRENS GEMENSAMMA ÅTGÄRDER

Ett antal åtgärder kommer att framhäva MIDAS-centrens nätverkskaraktär:

  • Skapa ett samarbetsnät genom senaste teknologi såsom WWW.
  • Utveckla och genomföra gemensamma projekt mellan centren, utifrån olika egna initiativ.
  • Främja ett samarbete mellan medlemsstaternas olika åtgärder som leder fram till ett informationssamhälle. Europeiska unionens roll är att tillhandahålla ett gemensamt ramverk för de olika initiativen och stimulera till samverkan mellan de olika fortgående åtgärderna genom att samla resurser på europeisk nivå och förbättra åtkomsten till information över gränserna.
  • Utbyte/överföring av sakkunskap genom att förmedla framgångsrika strategier och goda tillvägagångssätt till särskilda målgrupper, vilka sedan kan sprida kunskapen vidare inom respektive institution eller sitt företag.

Särskild tyngdpunkt kommer att läggas vid stöd till regioner som har halkat efter i övergången till informationssamhället. Att parter från olika geografiska områden utbyter kunskap och goda tillvägagångssätt är också något som främjar sammanhållningen.

MIDAS-centren kommer att spela en viktig roll för att främja sammanslutningar av alleuropeiska användare, vilket beskrivs närmare under handlingslinje 1.2.

KOMMISSIONENS STÖDÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att tillhandahålla infrastruktur och nätverksstöd, genom att underlätta utbytet av information och sakkunskap samt säkerställa att informationsflödet upprätthålls, särskilt till de mindre utvecklade regionerna. De viktigaste stödområdena är följande:

  • WWW-servern I'M Europe, som ett komplement till CORDIS-, ISPO-, EUROPA- och ECHO-servern, för att sprida information om kommissionens verksamhet när det gäller informationsinnehåll.
  • Stöd till att upprätta ett WWW-nätverk mellan de enskilda MIDAS-NET-centren.
  • Allmänt upplysningsmaterial som sammanställs och produceras för att skapa en gemensam nätverksprofil.
  • En central stödgrupp med en flerspråkig datastödscentral.
  • En katalog över olika källor för informationsinnehåll samt demonstrationsprodukter och -tjänster.
  • Workshops och informationsutbyte för att uppdatera nätverkets kapacitet och innehåll.

Kommissionen vill att MIDAS-NET-centren ska etableras som dynamiska nationella rådgivningscentrer med en samlad nätverksprofil. Detta ska uppnås genom inriktning på gemensamma åtgärder av allmänt intresse samt uppställande av vissa gemensamma minimikrav.

Den sammantagna stödnivån är något som får avtalas med de utvalda organisationerna eller konsortierna efter uppmaningen till förslagsgivning. Den beräknas huvudsakligen efter nätverkscentrets upptagningsområde samt det överenskomna arbetsprogrammet.

1.1.5 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

MIDAS-NET är ett specialiserat nätverk som riktar sig till särskilda användargrupper genom lokalt utannonserade demonstrationer hos användarna samt andra åtgärder som utställningar och konferenser. Bilaga 2 till detta arbetsprogram visar de olika EU-nätverken som för närvarande arbetar inom områden med anknytning till Info 2000-programmet. Centren förväntas upprätta kontakter med andra nätverk för ett allmänt informationsutbyte och olika gemensamma åtgärder.

I enlighet med förslaget om Info 2000-programmet kommer kontakter att upprättas med generaldirektorat XXII för att säkerställa goda synergieffekter mellan de åtgärder som företas inom Info 2000 och dem som förekommer inom programmen Sokrates och Leonardo da Vinci. Samarbete med generaldirektorat XXIII:s europeiska informationscentrer (EIC) och nätverk för företagssamarbete (BC-NET) samt generaldirektorat XXII:s Craft Focal Points är sätt att nå ut till de små och medelstora företagen. Generaldirektorat XXIII:s nätverk inom ramen för programmen för informationsteknologi (IT) och avancerade kommunikationsteknologier (ACTS) kompletterar MIDAS-NET-centren och kommer att kunna dra nytta av få tillgång till deras användargrupper. Man kommer också att försöka upprätta samarbete med generaldirektorat III:s centrer för multimediastöd (MSC, Multimedia Support Centres) som i första hand riktar sig till marknadens utbudssida.

MIDAS-nätverket kommer att verka i nära samarbete med relevanta nätverk, sammanslutningar för informationsinnehåll och olika användargrupper, inklusive branschorganisationer och handelskammare. I synnerhet kommer MIDAS-nätverket att vara kopplat till IRIS-I nätverket och de regionala nätverk som skapas genom innovationsåtgärder i anslutning till informationssamhället i artikel 10 i ERUF. Att upprätta kontakter med dessa nätverk och organisationer, specialiserade såväl som mer allmänna, är en särskilt viktig uppgift för MIDAS-NET-centren.

1.1.6 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Denna handlingslinje kommer att leda till ett förbättrat samarbete på europeisk nivå samt till ett utbyte av kunskaper och erfarenheter. Vilka prestationskriterier som ska gälla är en fråga som får bestämmas med de utvalda organisationerna och dessa kriterier kan sedan användas för att mäta de framsteg som gjorts. Att nätverket har varit framgångsrikt kan utläsas av olika parametrar, exempelvis det sammanlagda antalet personer som har deltagit i seminarier och workshops, som har tillgång till WWW-hemsidor etc. För att inhämta relevanta uppgifter kommer ett allmänt inrapporteringssystem att användas. En gång om året ska också en användarundersökning göras via WWW för att se hur många personer samt små och medelstora företag som har anslutit sig till en ny on-line-förbindelse via en tjänsteleverantör, hur många som har införskaffat en CD-ROM-läsare och vilka CD-ROM-titlar de i så fall har köpt etc.

Uppföljningen av deltagarnas synpunkter kommer också att vara ett tecken på hur väl nätverket har lyckats. Graden av samarbete och kunskapsutbyte kommer även att regelbundet rapporteras till MIDAS-NET-centrens möten som ska äga rum i genomsnitt tre gånger per år, under informationsdagar, konferenser eller också på något av MIDAS-NET-centren.

HANDLINGSLINJE 1.2: FRÄMJANDE AV SAMMANSLUTNINGAR FÖR ALLEUROPEISKA ANVÄNDARE

1.2.1 BAKGRUND

En välutvecklad efterfrågan är viktig för utvecklingen av en sund marknad för avancerade informationsprodukter och -tjänster som till exempel multimedia. Med tanke på de snabba förändringar som sker på innehållsmarknaden är det nödvändigt med en regelbunden dialog mellan leverantörer och användare för att stödja marknadens utveckling.

I innehållssektorn är efterfrågesidan splittrad och dåligt organiserad. På nationell nivå börjar det nu uppstå användargrupper efterhand som frågan om informationsinnehåll tas upp av yrkesföreningar och organisationer för olika näringslivssektorer. Men för att skapa en effektiv dialog mellan utbuds- och efterfrågesidan behövs det såväl nationella som alleuropeiska användargrupper. Det anses viktigt att företrädare från lokala och regionala myndigheter och socialekonomin deltar, eftersom de är potentiella användare av stora mängder information och eftersom de från sin utgångspunkt har lätt att få en uppfattning av medborgarnas behov av information.

1.2.2 MÅL

Målet med denna handlingslinje är att främja en dialog genom att ge incitament till samarbete och erfarenhetsutbyte mellan nationella användargrupper när det gäller innehållsrelaterade frågor, och därigenom främja uppkomsten av europeiska sammanslutningar.

1.2.3 ÅTGÄRDER

Nätverket av MIDAS-NET-centrer (se handlingslinje 1.1) kommer här att spela en viktig roll. Utifrån sina kunskaper om den nationella innehållsmarknaden kan de främja skapandet av användargrupper genom att tillhandahålla lämplig elektronisk infrastruktur (WWW och e-post) för åsikts- och erfarenhetsutbyte mellan sammanslutningarna. Användargruppernas inriktning kommer att variera: användare av statistiska data, användare från industri, handel och samhällsekonomi samt grupper som företräder medborgarna och den offentliga sektorn. Deltagande av användargrupper från mindre gynnade områden kommer att uppmuntras och stödjas så mycket som möjligt. Dessutom kommer de att med jämna mellanrum (var sjätte månad) anordna möten, där särskilda frågor och slutsatser från e-post-sammankomsterna kan diskuteras och vidareutvecklas.

Kommissionen kommer att bistå MIDAS-NET-centren med att fastställa dagordningen för de nationella diskussionerna genom att fastslå vilka viktiga problem och frågor som bör behandlas när det gäller informationsinnehåll. Dessutom kommer kommissionen att utnyttja WWW-servern I'M Europe som en alleuropeisk infrastruktur för diskussion mellan de olika nationella sammanslutningarna. Kommissionen ska också en gång om året anordna alleuropeiska möten för representanter från de nationella sammanslutningarna.

Lämpliga områden för samarbete och erfarenhetsutbyte utgörs av samma viktiga frågor som behandlas inom ramen för handlingslinje 3.1, men även av andra angelägna ämnen som kvalitetssäkring och ansvarsfrågor.

Tanken är också att man ska återanvända erfarenheter från innehållstjänster som riktar sig direkt till slutanvändare och medborgare, framför allt redan upprättade och framväxande on-line-tjänster för konsumenter. Erfarenhetsutbyte kommer att ske med tjänster som CompuServe, America On Line, Bertelsmann, Apple e-world, Microsoft Network, Europe On line såväl som med EINS (Europeiska informationsnätverket) när det gäller vetenskaplig och teknisk information.

1.2.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

MIDAS-NET-centren har goda förutsättningar att fastställa vilka sammanslutningar som är aktiva i den egna regionen, men samtidigt kommer de grupper att tillfrågas som redan är engagerade i gemenskapsåtgärder för små och medelstora företag, socialekonomin, hantverk, turism och handel liksom specialiserade användargrupper t.ex. inom statistik.

Denna handlingslinje kommer att utföras i samverkan med andra gemenskapsinitiativ och -program bl.a. för små och medelstora företag, i synnerhet de som drivs av generaldirektorat III, XII, XXII och XXIII).

1.3 BUDGET FÖR HANDLINGSLINJE 1

I rådets beslut om Info 2000 avsätts ca. 22-32 % av den totala budgeten till handlingslinje 1.

Av det belopp som anslagits till handlingslinje 1.1 kommer 65 % att gå direkt till MIDAS-nätverkets centrer och omfattar såväl de enskilda centrens åtgärder och olika initiativ på nätverksnivå (De enskilda MIDAS-centrens åtgärder + MIDAS-centrens gemensamma åtgärder). Återstående 35 % är avsedda för Kommissionens stödåtgärder. Följande uppdelning utgår från en stödnivå på ca. 25,5 % av den samlade budgeten under fyra år.

 


BUDGET% Ecu
Handlingslinje 1.1
De enskilda MIDAS-centrens
åtgärderKontrakt för 20 centrer à 100 000 ecu/år (i genomsnitt)
12,3 8000000
MIDAS-centrens gemensamma åtgärder
Nätverkscentrens gemensamma åtgärder
4,1 2650000
Kommissionens stödåtgärder
Personal och infrastruktur
8,8 5750000
Handlingslinje 1.2
Upprättande av alleuropeiska användargrupper
0,3 200000
HANDLINGSLINJE 1 TOTALT 25,5 16600000

HANDLINGSLINJE 2: UTNYTTJANDE AV INFORMATION INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN I EUROPA

HANDLINGSLINJE 2.1: UTVECKLING AV EN POLITIK FÖR ÅTKOMST TILL OCH UTNYTTJANDE AV DEN OFFENTLIGA SEKTORNS INFORMATION

2.1.1 BAKGRUND

Den offentliga sektorn samlar in och producerar enorma mängder information som ofta är av intresse för medborgare och företag, och som kan utgöra råmaterial för informationstjänster med mervärde, vilka produceras av innehållssektorn. I medlemsstaterna tillämpas mycket olika regler när det gäller åtkomst till den offentliga sektorns information och i vissa fall finns inga regler alls. I utvecklingen mot informationssamhället kan denna situation hindra medborgare och företag i hela Europa från att delta till fullo. Ett flertal arbetsgrupper som har inrättats av Forum för informationssamhället framhåller att detta är en fråga som kräver särskild prioritering.

2.1.2 MÅL

Att utveckla en europeisk politik för åtkomst till och utnyttjande av den offentliga sektorns information, vilket gynnar medborgare, företag, offentlig förvaltning och Europeiska unionen i dess helhet.

Att öka tillgängligheten för den del av den offentliga sektorns information som kan vara relevant för yrkesmässig, medborgerlig och privat verksamhet och om möjligt också frambringa ett större utbud av källor samt bättre kvalitets- och prisvillkor.

Att skapa nya möjligheter för företag på informationsmarknaden att kommersiellt utnyttja information inom Europas offentliga sektor. Detta för att framställa multimediaprodukter och -tjänster med mervärde inom sådana områden som kan vara av kommersiellt intresse. För företagen kommer det i allmänhet att innebära att det blir lättare att komma åt den information i den offentliga sektorn som angränsar till deras verksamhetsområde. För den offentliga förvaltningen kommer det att skapa möjligheter och incitament till bättre informationsstyrning, ökad effektivitet och öppenhet.

Att bidra till Europeiska unionens övergripande politik för att skapa öppenhet.

2.1.3 ÅTGÄRDER

En grönbok kommer att utarbetas med utgångspunkt i ett antal studier och överläggningar. Denna grönbok ska behandlas vid informella diskussioner med lämpliga företrädare för den offentliga sektorn i alla medlemsstater och publiceras senast i april 1996. På så sätt hoppas man kunna skapa en allmän debatt om alla relevanta frågor (möjligheter och villkor för åtkomsten till den offentliga sektorns information, den offentliga och privata sektorns respektive roller, kompletterande praktiska åtgärder för bättre åtkomst, utnyttjande av angränsande EU-åtgärder). De första reaktionerna på denna grönbok kommer att diskuteras vid konferensen om åtkomsten till den offentliga sektorns information som ska hållas i Stockholm i juni 1996. Utifrån slutsatserna från denna konferens och ytterligare reaktioner på grönboken ska olika åtgärder fastställas av kommissionen och dessa kommer sedan att genomföras under de närmaste åren. Åtgärderna kan vara i form av

  • lagförslag,
  • informationsutbyte och samordningsmetoder,
  • studier som leder till ytterligare initiativ.

2.1.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Att utveckla en politik för informationen inom den offentliga sektorn är en fråga som kräver största möjliga samförstånd. Under hela processen är det därför nödvändigt att diskutera och samråda med alla relevanta aktörer från den offentliga sektorn, t.ex. de nationella statistikbyråerna. Inom ramen för detta återkommande och omfattande samrådsförfarande kommer den offentliga sektorns aktörer att uppmanas att delta i diskussion, revidering och uppföljning av grönboken. Detta kan ske genom workshops, konferenser och olika slags upplysningsverksamhet. Dessutom sker en nära samordning med angränsande kommissionsåtgärder inom ramen från informationsnäten för datautbyte mellan myndigheter (IDA, Interchange of Data between Administrations), Telematikprogrammet (gäller framför allt tillämpningar inom den offentliga sektorn), kommissionens arbete för öppenhet samt G7-projektet "Government On-Line". Arbetet kommer att utföras tillsammans med andra avdelningar inom kommissionen inklusive GD XXIII för att undersöka möjligheter att underlätta tillträdet till offentliga informationskällor av intresse för de små och medelstora företagen.

2.1.5 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Åtgärderna förväntas leda till ett ökat samförstånd mellan medlemsstaterna när det gäller dessa frågor samt en insikt om behovet av att samordna de olika nationernas politik.

HANDLINGSLINJE 2.2: SAMMANLÄNKNING AV KATALOGER ÖVER DEN OFFENTLIGA SEKTORNS INFORMATION

2.2.1 BAKGRUND

I ett antal medlemsstater har praktiska initiativ inletts för att förbättra åtkomsten till den offentliga sektorns information. I det europeiska informationssamhället måste det säkerställas att relevant information från den offentliga sektorn blir mer lättillgänglig för alla europeiska medborgare och företag som kan ha intresse av sådan information. För närvarande är denna information fortfarande svårtillgänglig inom Europeiska unionen, p.g.a. bristande öppenhet, tungrodda metoder och bristande sammanlänkning mellan de olika nationernas åtkomstsystem.

2.2.2 MÅL

EU:s initiativ för bättre åtkomst till den offentliga sektorns information syftar till att uppnå samverkan mellan vissa standarder samt öppenhet så att den offentliga sektorns information lättare ska kunna röra sig fritt i det europeiska informationssamhället. Ett viktigt led i detta arbete är att skapa standardiserade kataloger över den offentliga sektorns information som kan sammanlänkas inom hela Europeiska unionen för att hjälpa medborgare och företag att identifiera och få tillgång till information.

2.2.3 ÅTGÄRDER

Initiativen kommer att följa modellen analys-utveckling-genomförande, vilket kräver kontinuerlig samordning och dialog med offentliga sektorn i de olika nationerna. Processen kommer att stödjas av initiativ för att skapa samförstånd och särskilda expertgruppers arbete för att skapa och utveckla konkreta lösningar. Uppmaningar till förslagsgivning kommer att tillämpas vid urvalet av pilotprojekt som ska sammanlänka befintliga nationella, regionala och lokala tjänster och resurser samt utforma gemensamma nya tjänster. Här kommer särskilt flerspråkiga lösningar att främjas.

En utgångspunkt för EU:s åtgärder kan vara de system som för närvarande genomförs i USA, såsom GILS-systemet (Government Information Location Service) för att förbättra åtkomsten till offentliga sektorns information.

Enskilda EU-åtgärder kommer att

  • identifiera områden inom den offentliga sektorns information som kan vara av särskilt intresse för medborgare samt leverantörer av mervärdesinformation,
  • upprätta en förteckning över befintliga kataloger med den offentliga sektorns information,
  • fastställa riktlinjer för upprättande av samverkande, jämförbara och användarvänliga kataloger,
  • stimulera utveckling av alleuropeiska kataloger över den offentliga sektorns information i ett gemensamt format, med standardiserade protokoll för åtkomst och återsökning samt gemensamma metoder för att identifiera informationsresurser,
  • främja nationella projekt, särskilt inom mindre gynnade regioner, för att skapa digitala kataloger på nationell eller regional nivå inom vissa utvalda områden.

2.2.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Åtgärderna kommer att genomföras i nära samarbete med de nationella enheter inom den offentliga sektorn som använder eller planerar att utveckla och använda kataloger över offentlig information. De kommer också att samordnas med andra angränsande kommissionsinitiativ.

2.2.5 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Detta initiativ kommer att resultera i ett begränsat antal sammanlänkade nationella kataloger över den offentliga sektorns information. Det kommer att lägga grunden till en snabb tillväxt av sådana kataloger som kan länkas samman, större öppenhet, ökad tillgänglighet för individer etc. Detta är en nödvändig förutsättning för att det ska finnas utrymme för den offentliga sektorns information i Europeiska unionen.

HANDLINGSLINJE 2.3: ANVÄNDNING AV INNEHÅLLSMÄSSIGA RESURSER INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN

2.3.1 BAKGRUND

Europa har betydande resurser när det gäller innehållssamlingar som står under den offentliga sektorns kontroll. Här ingår till exempel museer, bibliotek, patent- och registreringsverk, utbildningsanstalter, historiska arkiv och arkitektoniska objekt. Dessa innehållssamlingar behöver tas i anspråk om Europa fullt ut ska kunna utnyttja dessa kulturella tillgångar kommersiellt samt förverkliga den potential som följer av att den offentliga sektorn får stöd av avancerad teknologi. De är av stor betydelse för Europeiska unionens styrka i det globala informationssamhället och deras kommersiella och strategiska potential har redan framhävts genom en rad transaktioner som inneburit att kontrollen över vissa av dessa resurser har övergått till privata företag, varav en del har varit utomeuropeiska.

De flesta av dessa informationssamlingar inom offentliga sektorn är fortfarande i analogt format och kan därför inte användas för multimediatjänster som utgår från en digital omgivning. De måste omvandlas till digitalt format. En liknande omvandlingsprocess måste manuskripten genomgå efter 1450 sedan Gutenburgs tryckteknik hade utvecklats, men den processen var annorlunda inte bara till sin natur utan även till sin omfattning.

2.3.2 MÅL

Användningen av innehållsmässiga resurser inom den offentliga sektorn kompletterar handlingslinjerna 2.1 och 2.2 och bör säkerställa att politiska, organisatoriska och operationella infrastrukturer från dessa åtgärder kan utnyttjas på bästa sätt av de europeiska aktörerna. Detaljerade kataloger över tillgänglig information i den offentliga sektorns olika innehållssamlingar kommer att främjas och sammanlänkas för att underlätta användningen av dessa innehållsresurser genom mervärdestjänster.

2.3.3 ÅTGÄRDER

De inledande åtgärderna kommer att skapa en översikt över den offentliga sektorns nuvarande informationssamlingar inom vissa utvalda områden, exempelvis geografisk och statistisk information. Urvalskriterierna kommer att omfatta marknadspotential, befintliga standardformat och möjlighet till införlivande med system för handel med immateriella tillgångar för att underlätta offentliga/privata partnerskap och gränsöverskridande tillämpningar. Pilotprojekt som uppfyller dessa kriterier ska främjas inom de utvalda områdena.

2.3.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Samordning kommer att ske med det arbete för digitalisering och sammanlänkning som äger rum såväl på medlemsstatsnivå som inom ramen för kommissionens initiativ.

2.3.5 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Digitaliserade kataloger som kan sammanlänkas möjliggör ett effektivt tillvaratagande och utbyte av den offentliga sektorns informationsinnehåll och kommer därför att leda till ökade möjligheter när det gäller att utveckla alleuropeiska mervärdestjänster.

2.4 BUDGET FÖR HANDLINGSLINJE 2

 


BUDGET% ECU
Handlingslinje 2.1
Utveckling av en politik för åtkomst till och utnyttjande av den offentliga sektorns information i Europa
2,0 1300000
Handlingslinje 2.2 
Sammanlänkning av kataloger över den offentliga sektorns information
5,5 3600000
Handlingslinje 2.3 
Användning av innehållsmässiga resurser inom den offentliga sektorn
10,5 6800000
HANDLINGSLINJE 2 TOTALT 18,0 11700000

HANDLINGSLINJE 3: TILLVARATAGANDE AV EUROPAS POTENTIAL PÅ MULTIMEDIAOMRÅDET

HANDLINGSLINJE 3.1: STIMULERING TILL HÖGKVALITATIVT EUROPEISKT MULTIMEDIAINNEHÅLL

3.1.1 BAKGRUND

Potentiella leverantörer av europeiskt multimediainnehåll har idag svårt att utnyttja Europas många möjligheter till fullo. Det kan bero på marknadens splittrade utseende, barriärer i form av språk och administration, utspritt källmaterial, den hastiga tekniska utvecklingen samt svårigheter med immateriell äganderätt inom olika områden och medlemsstater. Ett gränsöverskridande samarbete för att övervinna dessa hinder innebär ett väldigt risktagande, särskilt för små och medelstora företag, och dessutom stora omkostnader. Det behövs därför stöd på gemenskapsnivå till pilotprojekt som kan visa vägen framåt.

MÅL

Denna åtgärd ska utgöra ett led i arbetet att skapa en europeisk innehållssektor som kan konkurrera globalt, vilket får positiva återverkningar på sysselsättningen, ekonomin och den europeiska sammanhållningen. Den kommer därför att stödja utvecklingen av pilotprodukter och -tjänster som är nyskapande, för ut högkvalitativ information till användarna och demonstrerar bästa tillvägagångssätt för utveckling av informationstjänster. Man kommer att uppmuntra projekt som respekterar unionens mångspråkiga karaktär och som har till syfte att tillhandahålla multimediainformation på medlemsstaternas språk.

3.1.2 ÅTGÄRDER

Stöd kommer att ges till projekt som påskyndar utvecklingen av innehållssektorn inom fyra huvudområden: ekonomiskt utnyttjande av Europas kulturarv (framför allt genom edutainment, dvs. utbildning i kombination med underhållning), företagstjänster för små och medelstora företag, geografisk information samt vetenskaplig, teknisk och medicinsk information. Alla projekt som beviljas stöd måste följa principerna i direktiv 95/46/EG om privatpersoners skydd vid databehandling av personuppgifter.

Två uppmaningar till förslagsgivning för pilotprojekt kommer att offentliggöras: den första under våren 1996 och den andra under 1997.

Projekten kommer att erhålla stöd under två faser: dels en definitionsfas på sex månader för att utarbeta tekniska och företagsekonomiska kalkyler, konsultera användare, förhandla fram samarbetsavtal och framställa en arbetsmodell eller prototyp, dels en genomförandefas (där resultaten från definitionsfasen utvärderas och det sker ett urval av de metoder som bäst lämpar sig för vidareutveckling) för att förbättra tjänsten, behandla relevanta data, utföra användartester och etablera en tjänst eller verksamhet som fyller sitt syfte.

Alla projekt ska bifoga en plan för informationsspridning om tillvägagångssätt och gjorda erfarenheter, så att detta kan utnyttjas av andra som är verksamma inom samma område. Enligt de formella kraven ska projekten omfatta partner från åtminstone två medlemsstater och alla projekt ska dessutom utgöra ett exempel på gränsöverskridande europeiskt samarbete och inbegripa åtminstone fyra partnerorganisationer. Det kommer att stärka det europeiska samarbetet, öka möjligheterna för organisationer att delta i programmet och säkerställa en bred språklig och kulturell täckning.

Gemenskapsstöd beräknas normalt till maximalt 40 % av de verkliga projektkostnaderna. Små företag med färre än 50 anställda kan liksom företag i en mindre gynnad region få upp till 50 % av kostnaderna i stöd. Bidrag till projekt i definitionsfasen kommer att begränsas till 100 000 ecu per projekt. För projekt i genomförandefasen finns det normalt en övre gräns på 500 000 ecu per projekt. I undantagsfall kan dock denna gräns höjas till maximalt 1 miljon ecu.

3.1.3 ÄMNESOMRÅDEN

Kulturarvet

Inom detta område är syftet att stimulera ett ekonomiskt utnyttjande av Europas kulturarv genom nya multimediatjänster och lättare tillgång till dessa möjligheter. Multimediasystemet gör det möjligt att kombinera bilder, ljud och text på helt nya sätt och överföra dem i digitaliserat format, lagra och reproducera dem och länka samman dem i nätverk för omfattande allmänt bruk. De projekt som beviljas stöd kan ha en eller flera av följande inriktningar:

  • Produktion av nytt multimediainnehåll och nya redskap för utbildning och edutainment för att få tillgång till sådant innehåll och leverera det on-line eller off-line. Sådana projekt bör syfta till att tillhandahålla kostnadseffektiv elektronisk information, inklusive data, bilder, texter, video och ljud i förekommande fall för att öka förståelsen bland Europas medborgare för dess kulturella värden.
  • Skapande av register och handledningar över möjligheter till information om kulturarvet, så att det blir möjligt att utbyta information mellan regionerna i Europa trots kulturell och språklig mångfald.
  • Tillhandahållande av gemensamma digitaliserade dataresurser som kan återanvändas av den elektroniska förlagssektorn för att utveckla varor och tjänster med mervärde.
  • De utvecklade tjänsterna bör föras ut via strukturer som är ändamålsenliga och tillgängliga för ett betydande antal. De måste också uppvisa en hög kvalité på sitt datainnehåll för att fullt ut svara mot användarnas behov. De projekt som beviljas stöd bör beakta normera för utbyte och integration av kulturell information och i förekommande fall stå i överensstämmelse med G7:s pilotprojekt om informationssamhället "Multimedia Access to World Cultural Heritage".

Affärsinformation till företag, i synnerhet de små och medelstora

De små och medelstora företagen är en viktig faktor för den europeiska ekonomin p.g.a. sin tillväxtkapacitet och stora betydelse för sysselsättningen. De blir ständigt mer beroende av aktuell information för att kunna vara konkurrenskraftiga på en marknad som blir allt mer global.

Syftet med åtgärderna inom detta område är att stimulera initiativ från den europeiska informationssektorn att förbättra informationsutbudet i form av flerspråkiga multimedia till industrier och affärsföretag, i synnerhet små och medelstora företag. Informationsinnehållet måste ses som ett medel för de små och medelstora företagen att öka sin produktivitet, förbättra konkurrenskraften och utvidga sina marknader, särskilt över gränserna.

De som utvecklar informationstjänsten måste ha en klar bild över vilka arbetsvillkor som gäller för företagen inom respektive ekonomiska sektor och de producerade tjänsterna måste följa sektorns vedertagna standarder för klassificering och beskrivning av material och tjänster. Förslagen bör inbegripa ett omfattande deltagande från slutanvändarna och om möjligt beakta relevanta åtgärder och initiativ från branschorganisationer såväl som Europeiska unionen, t.ex. när det gäller standardisering och insamling av data.

Projekten kommer att länka samman multimediainformation från olika källor, bearbeta data så att de blir mer lättanvända samt tillhandahålla lämpliga gränssnitt för användarens arbetsmiljö. Informationen kan förmedlas via nätverk där den är tillgänglig i realtid, men också via mer statiska hjälpmedel såsom CD-ROM. Projekten bör beakta målen och ramarna för åtgärderna inom G7:s pilotprojekt om informationssamhället "A Global Marketplace for SMEs". Avsikten med detta är att bidra till att utveckla en global elektronisk miljö som gör det möjligt för de små och medelstora företagen att driva sin verksamhet mera effektivt och lönsamt. Samma mål finns också i gemenskapens 3:e fleråriga program för företag och de små och medelstora företagen i Europeiska gemenskapen. Syftet med detta program är att ge hjälp och stöd till små och medelstora företag att ta sig in på internationella marknader och skapa handelsförbindelser, i synnerhet genom att förbättra nätverken och tillgången på information om marknaden.

Geografisk information

Geografisk informationsteknologi (GI) får allt större betydelse eftersom den är ytterst effektiv när det gäller att integrera, utforma, analysera och visualisera olika slags informationsinnehåll. GI är i första hand beroende av tillgängliga basdata eller topografiska data som underlag för referenskartor och för närvarande finns det alltför få sådana alleuropeiska basdata som lätt kan användas gemensamt. Innehåll med tillämpningsområden såsom demografi, miljö, ekonomi etc. har hittills i stor utsträckning utnyttjats endast på nationell nivå, när det gäller olika specifikationer.

De understödda projekten skall därför ha ett eller flera av följande mål:

  • Att genom nyskapande pilottillämpningar demonstrera de framsteg som gjorts för att integrera basdata och ämnesinriktat innehåll. Projekten bör omfatta nya eller blivande GI-standarder, vara inriktade på nya ämnesområden och leda till ett nära samarbete med användarna.
  • Att tillhandahålla alleuropeisk information om GI: vad som finns, i vilket format och hur det går att nå (datatjänster på metanivå och sammanlänkningen dem emellan).
  • Att demonstrera hur basdata kan integreras eller sammanlänkas på ett alleuropeiskt eller gränsöverskridande plan, så att de kan utgöra byggstenar till framtida kommersiella tillämpningar. Det gäller särskilt i de fall där projekten skulle bidra till att etablera allmänna specifikationer för alleuropeiska GI-datasamlingar.
  • Att demonstrera metoder för insamling, utbyte och användning av alleuropeisk eller gränsöverskridande GI, inklusive tillhandahållande av möjligheter att via nätverk nå andra tjänster.

Projekten bör upprätta kontakter mellan informationsinnehavare och potentiella användare inom de berörda tillämpningssektorerna, särskilt när det gäller gränsöverskridande GI-tillämpningar. På så vis kan man undvika att datainsamling sker på flera olika håll och samtidigt hjälpa dataproducenter att framställa slutprodukter som verkligen fyller användarnas behov.

Vetenskaplig, teknisk och medicinsk information

Det är i första hand forskare som framställer och använder vetenskaplig, teknisk och medicinsk information. Men denna information utnyttjas också av många användare som kommer från andra kulturer och har andra syften, framför allt inom näringslivet. Alla dessa användare måste samarbeta för att effektivt kunna skapa, sprida och använda denna viktiga information.

Uppmaningar till förslagsgivning avser att stödja

  • projekt med inriktning på informationsbehovet inom vissa sektorer samt utveckling av varor och tjänster utifrån dokumenterade kommersiella krav. Sådan information kan bl.a. vara knuten till forskning och teknisk utveckling som emanerar från EU:s FoTU-program.
  • integrerade informationstjänster som särskilt tillvaratar möjligheterna att integrera industriprocesser och -system med kraven på informationsmarknadens produkter. Det kan vara utveckling av teknisk information, exempelvis data om materialtester, som kan integreras med offert- och anbudssystem.
  • tjänster för beslutsfattare och förvaltningar samt arbetstagar- och medborgarorganisationer, som behöver ha tillgång till vetenskaplig information vilken har anpassats utifrån deras specifika behov inom vissa områden, t.ex. förebyggande hälsovård.

Projekten måste inbegripa ett aktivt deltagande från företrädare för forskar- och användargrupper.

3.1.4 URVALSKRITERIER

Förslagen kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

  • Huvudsakliga formella kriterier
    • Deltagarna måste inbegripa minst 4 oberoende organisationer, varav minst en ska vara etablerad i en av Europeiska unionens medlemsstater och minst en i en annan stat inom EES-området.
    • Förslagen måste innehålla en plan för hur resultaten ska spridas.
  • Huvudsakliga strategiska kriterier
    • Projektens inriktning bör överensstämma med programmets mål att stimulera den europeiska informationssektorn genom att ge prov på högkvalitativt multimediainnehåll.
    • De bör kunna innebära en multiplikatoreffekt, t.ex. genom en större innovation för att nå, hantera eller föra ut källinformation eller genom skapande av nya marknader.
    • De bör svara mot ett faktiskt behov och vända sig till den potentiella marknaden med den kostnad som användaren sannolikt kommer att få betala för slutprodukten samt med den hård- och mjukvara som ska bli allmänt tillgänglig sedan projektet är slutfört.
  • Huvudsakliga kriterier när det gäller teknisk förtjänst och genomtänkt tillvägagångssätt
    • Allmän teknisk genomförbarhet samt användning av de mest ändamålsenliga lösningarna.
    • Kvaliteten hos slutproduktens informationsinnehåll, dvs. tillförlitlighet, allsidighet, räckvidd etc.
    • Dokumenterade kunskaper om användarmiljön och informationsbehoven, om möjligt bestyrkt med referenser till relevanta organisationer eller representativa sammanslutningar.
    • Användning av standarder.
  • Organisation och ledning, inklusive förslagsställarnas erfarenhet, kvalitetskontroll och ledningsmetoder
  • Kommersiella och ekonomiska aspekter, däribland
    • en solid finansieringsplan och tillgång till nödvändiga finansiella medel,
    • de förslagsställande organisationernas ekonomiska anseende,
    • kommersiell gångbarhet för produkter som föreslås inom ramen för projektet.

3.1.5 SPRIDNING AV RESULTATET

För att säkerställa att de understödda projekten får stor genomslagskraft också utanför den miljö där de utvecklats är det nödvändigt att resultat och erfarenheter sprids i största möjliga omfattning. Särskilt relevanta utställningar, konferenser och andra arrangemang kommer att bevakas genom presentationer och demonstrationer av utvecklingsprojekten. På så sätt kan man sprida nya kunskaper och stimulera till vidare verksamhet inom innehållssektorn. Alla projekt som erhåller stöd måste omnämna detta i dokumentation och annat skriftligt material.

3.1.6 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Övrig verksamhet för att stimulera till ett högkvalitativt multimediainnehåll kommer att innefatta undersökingar om hur långt utvecklingen fortskridit och ytterligare användningsområden för de specifika informationssektorerna, metoder för att uppmuntra investeringar i innovation och internationellt samarbete i multimediaproduktionen.

3.1.7 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Ett nära samarbete, inklusive deltagande i utvärderingen av mottagna förslag, kommer att bli nödvändigt för att uppnå synergieffekter med dessa enheters program och skapa samordning mellan de understödda projekten och de berörda sektorernas behov. Framför allt kommer samarbete att ske med Telematik, Sokrates, Leonardo da Vinci, Media och Raphaël samt med relevanta sektorsprogram, t.ex. handel, turism, socialekonomi och hantverk.

3.1.8 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Det beräknas att över 100 projekt i inlednings- eller definitionsfasen kan stödjas inom ramen för det fyraåriga programmet och att ca. 30 projekt kommer att gå vidare med de inledande resultaten till utveckling och test av prototyper. Projekten förväntas inbegripa sammanlagt ca. 500 organisationer och kommer att följas med stort intresse av många hundratals fler. Katalysatoreffekter samt stor uppmärksamhet kommer att uppnås genom PR-material samt deltagande och demonstrationer vid utställningar, informationsdagar och olika arrangemang för utbyte av bästa tillvägagångssätt. Impact-programmet, där ca. 1600 (65 % totalt) deltagare var små och medelstora företag med färre än 250 anställda, visar att man kan räkna med ett liknande intresse och deltagande vad gäller denna åtgärd inom ramen för Info 2000.

HANDLINGSLINJE 3.2: HANDEL MED MULTIMEDIARÄTTIGHETER

3.2.1 BAKGRUND

Historiskt sett har förvaltningen av immateriell äganderätt varit antingen individuell eller kollektiv, och den senare har till övervägande del varit uppdelad på sektorer och länder. I multimediaåldern blir denna situation i allt större utsträckning ett hinder för utvecklingen av marknader för multimediainnehåll, eftersom allt mer av produktutvecklarnas tid och ansträngningar måste ägnas åt att identifiera och förvärva olika rättigheter, i och med det ökande antalet datatyper och antalet länder i vilka innehavarna av dessa rättigheter befinner sig. Små företag och nyetableringar inom mediesektorn är de som lider mest av det nuvarande systemet eftersom de kan vilja återanvända befintligt material. Utvecklingen av alleuropeiskt multimediainnehåll kräver ofta bidrag från olika medlemsstater.

Verkningsfulla och effektiva strukturer för europeisk handel med multimediarättigheter är därför en nödvändighet för utvecklingen av en europeisk innehållssektor och fungerar som en grundläggande infrastruktur för alla berörda parter. För rättighetsinnehavarna skulle sådana strukturer innebära större öppenhet för den potentiella efterfrågan, lägre transaktionskostnader, ökad handelsvolym, större säkerhet och en mer effektiv styrning av balansräkningen. För produktutvecklare inom multimedia skulle systemen för handel med rättigheter innebära ett större utbud av olika verk, ökad konkurrens på utbudssidan, lägre transaktionskostnader samt mer verkningsfull och effektiv projektledning. Slutanvändarna kommer också att kunna utnyttja fördelarna med ökad effektivitet i form av lägre priser för slutanvändarna och bättre kvalitet.

3.2.2 MÅL

Det grundläggande målet är att bidra till att skapa bättre förutsättningar för den nuvarande multimediahandeln inom unionen. Detta ska ske genom att man ökar verkningskraft och effektivitet när det gäller olika förfaranden för handel med rättigheter mellan rättighetsinnehavare och produktutvecklare inom multimedia. Detta mål gäller framför allt de organisatoriska och operationella aspekterna av systemen för handel med multimediarättigheter och kompletterar därför lagstiftningsaspekten som har behandlats i grönboken Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM (95) 382 slutlig av 19.7.1995). Det fokuserar dessutom på själva systemen för handel med multimediarättigheter, och stärker framför allt relationen mellan rättighetsinnehavare och produktutvecklare, snarare än allmänna system för elektronisk copyright som riktar sig till slutanvändarmiljöer.

3.2.3 ÅTGÄRDER

Åtgärderna kommer att genomföras i nära samråd med alla berörda parter i enlighet med subsidiaritetsprincipen vad gäller rollerna mellan privat och offentlig sektor samt medlemsstater och unionen.

De omfattar en rad olika stödåtgärder som kan genomföras genom anbudsförfaranden och pilotprojekt, vilka kommer att väljas ut genom uppmaningar till förslagsgivning.

Stödåtgärderna kommer att börja genomföras under inledningsskedet av Info 2000-programmet för att ge de strategiska ramarna. Detta ska ske genom en bedömning av dagsläget och eventuella utvecklingsscenarier vad gäller relevanta företag, standardisering samt teknologiska och rättsliga frågor. Stödåtgärderna kommer att tjäna som en utgångspunkt då man ska fastställa prioriterade områden för uppmaningen till förslagsgivning och kommer att bidra till utvecklingen av handlingslinjer på lång och medellång sikt.

Stöd kommer att ges till pilotprojekt inom ett begränsat antal prioriterade områden, som ska lägga grunden till en ökad handel med multimediarättigheter över land- och sektorsgränser. De kommer att identifiera, utveckla och pröva företags-, teknologi-, standardiserings- och rättsmodeller samt demonstrera genomförbarheten för de föreslagna lösningarna.

3.2.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Åtgärderna kommer att utgå från relevant FoTU-verksamhet inom ramen för det fjärde ramprogrammet och kommer att genomföras med vederbörlig hänsyn till kommissionens politik och initiativ i fråga om utbildning, kultur, små och medelstora företag och till strukturfonderna. De kommer att följa resultaten från det arbete som utförts av Rådgivande kommittén för rättsfrågor inom Impact 2 och från resultaten av det samrådsförfarande som inleddes med grönboken Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. De kommer att följa pågående verksamhet på global nivå, såsom standardisering av verkidentifikatorer och informationsformat, som har utvecklats av Världsorganisationen för immateriell äganderätt (WIPO) och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). I synnerhet kommer man att följa det tekniska standardiseringsarbete som sker inom Esprit-programmet och nära samarbete kommer att upprättas med sådana projekt som Imprimatur (internationell standardisering), Copysmart (ECMS) och Copearms (tekniköverföring).

3.2.5 FÖRVÄNTAT RESULTAT

De föreslagna åtgärderna syftar till att påskynda en samordnad anpassningsprocess av systemen för förvaltning av rättigheter, mot bakgrund av internationalisering och ökade konvergensbehov inom multimedia. För rättighetsinnehavare och produktutvecklare inom denna sektor hoppas man framför allt på minskade transaktionskostnader, ökad handel över land- och sektorsgränser samt mer effektiv styrning av projekt och balansräkning. För slutanvändarna förväntas resultatet bli lägre produktpriser och bättre kvalitet.3.3 BUDGET FÖR HANDLINGSLINJE 3


FÖR HANDLINGSLINJE 3

 



Tidpunkt BUD GET% ECU
HANDLINGSLINJE 3.1
Uppmaning nr 1 Projekt i definitionsfasen
Projekt i genomförandefasen
1996
1997
7,7
12,3
500000
800000
Uppmaning nr 2 Projekt i definitionsfasen
Projekt i genomförandefasen
Projekt- och programstöd
Spridning
1998
1999
1998/99
1998/99
6,2
9,8
4,5
3,5
4000000
6400000
2930000
2300000

Totalt
44,0 28630000
HANDLINGSLINJE 3.2

Stödåtgärder
Pilotprojekt

1,2
3,4
750000
2250000

Totalt
4,6 3000000
HANDLINGSLINJE 3 TOTALT

48,7 31630000


HANDLINGSLINJE 4: STÖDÅTGÄRDER

HANDLINGSLINJE 4.1: ÖVERVAKNING OCH ANALYS AV MARKNADEN FÖR MULTIMEDIAINNEHÅLL

4.1.1 BAKGRUND

Den hastiga utvecklingen och den stora mångfalden inom innehållssektorn, som till stor del består av små och medelstora företag, gör det nödvändigt att tillämpa ett flexibelt och dynamiskt tillvägagångssätt då programmet ska genomföras. Detta bör ske i nära samråd med aktörer från näringslivet och användare inom olika sektorer. Metoder, tillvägagångssätt och uppnådda resultat kommer att behöva ses över med jämna mellanrum under programmets fyraåriga löptid för att säkerställa att rätt mål fullföljs så verkningsfullt och effektivt som möjligt. Med ökad internationalisering och konvergens krävs det också att man går utanför egna land- och sektorsgränser.

De värdefulla erfarenheterna från Impact-programmet, framför allt när det gäller studier av olika strategier och medlemsstater, kommer att visa vägen för framtida åtgärder. Sådana studier spelar en viktig roll för att finjustera åtgärder inom ramen för gemenskapspolitiken, höja kunskapsnivån inom näringslivsorganisationer och användargrupper samt utgör en viktig grund för kommissionen och de nationella regeringarna då åtgärder och strategier ska utvecklas.

4.1.2 MÅL

Det huvudsakliga målet är att bidra till en bättre insikt om möjligheter, förändringar och tendenser inom innehållssektorn. Denna insikt ska uppnås genom gemensamma analyser och diskussioner, prognoser om eventuella scenarier och gemensam övervakning av marknaden och uppkomna problem. Det resulterar i kunskaper som bör höja marknadens självförtroende, underlätta nya initiativ, främja framför allt små och medelstora företag samt utgöra ett bidrag till arbetet att fastställa och genomföra offentliga åtgärder.

Målen bör därför inriktas på följande:

  • Att fastställa innehållssektorns och användargruppernas önskemål.
  • Att förutspå långsiktiga scenarier och, vid behov, uppdatera dessa på grundval av viktiga internationella tendenser inom marknader, teknik, branscher och politik.
  • Att behandla centrala frågor av gemensamt intresse för marknadsaktörer från olika branscher och olika medlemsstater, som exempelvis rättsliga aspekter, kvalitetssäkring och socioekonomiska effekter av multimediainnehållets utveckling.
  • Att undersöka hinder för marknadsutvecklingen och utfärda rekommendationer till berörda sektorer, förvaltningar och användare om hur dessa kan övervinnas.
  • Att genomföra Info 2000 samt utfärda rekommendationer om inriktning och prioriteringar.

4.1.3 ÅTGÄRDER

Högt kvalificerade experter från innehållssektorn, användargrupper och företrädare från medlemsstaterna kommer att bjudas in för att övervaka, analysera och diskutera hur multimedia påverkar innehållssektorn och de olika aktörerna i informationsförädlingskedjan. De kommer att representera de olika segmenten avseende produktion, distribution och användning av innehåll samt de rättsliga aspekterna som påverkar den innehållsmässiga dimensionen, som till exempel copyrightfrågor, skydd av personliga uppgifter, mediakonvergens, universella tjänster, ansvars- och säkerhetsfrågor. Deras möten kommer att tjäna som en samlingspunkt för diskussion, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan innehållssektorns olika segment, mellan de politiskt ansvariga på europeisk och nationell nivå och mellan utbudssidan och användarsidan på innehållsmarknaden.

De högt kvalificerade experterna kommer att bjudas in av kommissionen i nära samråd med företrädande branschorganisationer samt medlemsstaterna. Dessutom ska särskilda expertgrupper bildas för att behandla relevanta frågor och MIDAS-nätverket kommer att med jämna mellanrum rapportera om utvecklingen inom innehållssektorn. Synpunkter kommer också att tillföras från relevanta observationsorgan, forskningsinstitut och rådgivande enheter. En annan utgångspunkt är de erfarenheter som gjorts i samband med att man fastställt, prövat och diskuterat olika rättsliga frågor som är relevanta för den europeiska innehållssektorn.

Åtgärder kommer att genomföras för att man i nära samråd med de högt kvalificerade experterna ska kunna följa förändringar på den europeiska och internationella innehållsmarknaden och utarbeta djupgående analyser av centrala frågor. Dessa åtgärder kommer att koncentreras till fyra huvudområden: nuvarande och framtida marknadsstruktur (inklusive en uppdatering och möjlig utvidgning av Impacts medlemsstatsstudier), gemensamma problem inom den europeiska innehållssektorn, strategisk utveckling och konkurrenskraft samt statliga stödåtgärder.

Med stöd från den europeiska innehållssektorn ska årligen en granskning göras för att ge en överblick över dagsläget samt belysa problem och tendenser inom innehållssektorn.

4.1.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Samverkan bör eftersträvas med angränsande kommissionsverksamhet (initiativ som berör informationssamhället, åtgärder inom det audiovisuella området, ramprogrammet för forskning och utveckling, Sokrates och Leonardo da Vinci-programmet), andra internationella organisationer, medlemsstaterna och relevanta observationsorgan.

4.1.5 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Dessa åtgärder kommer att bidra till målet att skapa optimal kostnadseffektivitet för programmet, att samverka med relevanta offentliga och privata initiativ på global och nationell nivå samt att underlätta strukturell anpassning, särskilt för små och medelstora företag. Resultaten ska presenteras genom workshops, konferenser och publikationer samt spridas elektroniskt via WWW-servern I'M Europe och MIDAS-nätverket.

HANDLINGSLINJE 4.2: SPRIDNING AV ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER FÖR MULTIMEDIAINNEHÅLL

4.2.1 BAKGRUND

Standarder för strukturering och presentation av data är nödvändiga för multimediasektorn eftersom de underlättar utbyte och återanvändning av information i elektronisk form. Men inom ett sådant nytt område finns det många olika organisationer som utvecklar standarder. Både systemutvecklare och slutanvändare har stora svårigheter att följa med i utvecklingen för att kunna fatta bästa möjliga beslut.

4.2.2 MÅL

Alla marknadens aktörer bör få en överblick över befintliga och kommande standarder och specifikationer för strukturering och presentation av information. Innehållssektorn bör också få ökad medvetenhet om fördelarna med att använda sig av dessa standarder och specifikationer. På så vis kan det ske betydande förbättringar vad gäller utnyttjande, åtkomst, underhåll och återanvändning av innehållet.

4.2.3. ÅTGÄRDER

Åtgärderna består huvudsakligen i att förbereda och allmänt sprida teknisk dokumentation samt att skapa förutsättningar för åsiktsutbyte genom workshops och ett elektroniskt forum. I första hand kommer följande åtgärder att genomföras:

  • Utarbetande av en regelbundet uppdaterad förteckning över standarder och specifikationer för innehållssektorn som publiceras i tryckt och elektronisk form för allmän spridning, t.ex. via I'M Europe och MIDAS-nätverket.
  • Anordnande av två workshops per år som behandlar prioriterade ämnen inom ramen för handlingslinje 3.1 och riktar sig till särskilda målgrupper. Resultaten därifrån ska föras ut till näringslivet, användargrupper och standardiseringsorgan.
  • Publicering av rapporter om användningen av standarder samt fallstudier om åtkomst och tillämpning av standardbaserade företagstjänster för små och medelstora företag.
  • Undersökning av standardbaserade varor och tjänster, deras egenskaper och funktioner samt tillämpningen av standarder när det gäller marknadens produkter.
  • Inrättande av ett elektroniskt diskussionsforum på Internet för utbyte av idéer och åsikter, vilket ska fungera som en informationskanal under standardiseringsprocessen och särskilt riktar sig till deltagare från små och medelstora företag.

4.2.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Räckvidden för denna verksamhet kommer att fastställas i nära samarbete med kommissionens enhet som ansvarar för den europeiska standardiseringspolitiken. Genom lämpliga åtgärder ska det säkerställas att resultaten kan utnyttjas inom ramen för mer omfattande initiativ såsom ett allmänt "dokumentationscenter för standarder", vilket ska inbegripa alla områden inom standardisering. Uppgifter till förteckningen över standarder ska inhämtas av experter som deltar aktivt i standardiseringsprocessen. Samråd kommer att ske med generaldirektorat XXII för att finna områden, där denna verksamhet är relevant för Sokrates och Leonardo da Vinci-programmet.

4.2.4 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Dessa åtgärder kommer att resultera i större öppenhet och ökad förståelse bland marknadens aktörer när det gäller fördelarna med standarder och specifikationer. Tillgången till mer och bättre information om befintliga och blivande standarder bidrar också till att systemutvecklare och -inköpare kan göra bättre val.

HANDLINGSLINJE 4.3: FRÄMJANDE AV KOMPETENSUTVECKLING PÅ EUROPEISK NIVÅ

4.3.1 BAKGRUND

När de traditionella europeiska informationsleverantörerna träder in i multimedia- och interaktivitetsåldern krävs det nya färdigheter och färdighetskombinationer. På lång sikt är det nödvändigt att denna nya kompetens fastställs och utvecklas inom ett strukturerat ramverk som integreras i den högre utbildningen i hela Europa. Uppmärksamhet måste också ägnas Europas kulturella och språkliga arv, så att varor och tjänster som tillhandahålls av innehållsindustrin i ett senare skede kan komma till större användning.

4.3.2 MÅL

Denna åtgärd syftar till att öka den europeiska informationssektorns konkurrenskraft genom särskild utbildning i tillämpningen av ny informationsteknologi, multimediateknik och informationsrätt. Pilotprojekten bör ge det nödvändiga grundlaget för att storskaliga åtgärder ska kunna inrättas inom ramen för nationella program eller gemenskapsprogram.

4.3.3 ÅTGÄRDER

Info 2000-programmets bidrag inom detta område kommer att inriktas på följande åtgärder:

Att fastställa befintlig utbildning med dess eventuella brister och otillräckligheter för att kunna upprätta en inventariekatalog som ska spridas till andra samt konstatera vilka områden som bör prioriteras för vidare åtgärder.

Att utveckla en serie utbildningsmoduler för små och medelstora företag inom informationssektorn samt för utbildningscentrer som har upprättats genom samarbete mellan universitet och näringsliv.

Att på försök utarbeta nya akademiska kurser som omfattar den nya yrkeskompetens som krävs inom innehållssektorn, t.ex. multimediateknik, multimediarätt samt fortbildning av lärarna.

Att sprida inventariekataloger och andra resultat av åtgärderna.

I nära samarbete med generaldirektorat V och XXII, själva innehållssektorn samt företrädare för universiteten, andra utbildningsorgan och yrkesutbildningsinstitut kommer kommissionen att starta en rad initiativ som syftar till att fastställa befintliga kurser, bästa tillvägagångssätt och brister i den nuvarande utbildningen. Detta ska leda till en rad rekommendationer för hur man ska utveckla och genomföra ett begränsat antal "pilotkurser".

Uppmaningar till förslagsgivning kommer att offentliggöras när det gäller kostnadsdelade projekt för att utveckla, utföra och utvärdera "pilotkurserna". Utvärderingen kommer framför allt att inriktas på utvecklandet av en strategi för hur liknande åtgärder ska genomföras i framtiden. Ansvaret för detta ska fördelas mellan kommissionen, medlemsstaternas utbildningssystem och innehållssektorn. Samtidigt kommer arbetet att inriktas på spridning av resultat från FoU-verksamhet via WWW-servern I'M Europe och MIDAS-nätverket.

4.3.4 UTNYTTJANDE AV SYNERGIEFFEKTER

Samråd kommer att ske med generaldirektorat V, XXII och X för att stödet till utbildningsprogram rörande innehållssektorns behov lämnas på ett sätt som säkerställer att de åtgärder som står till buds inom de olika gemenskapsprogrammen kompletterar varandra.

4.3.5 RESULTAT

Denna åtgärd kommer att resultera i ökade kunskaper om befintliga utbildningar, en förbättring av bristfälliga utbildningar och därigenom ökad kompetens inom multimediasektorn.

HANDLINGSLINJE 4.4: UTVECKLING OCH UTBYTE AV BÄSTA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

4.4.1 BAKGRUND

Den framväxande multimediasektorn kommer att omfatta element från många olika segment: den audiovisuella sektorn, mjukvaruutveckling, förlagsverksamhet, biblioteks- och informationsforskning samt ämneskunskaper inom olika specialiserade områden. Kombinationen av dessa olika kulturer och färdigheter innebär en enorm utvecklingspotential, men samtidigt också problem inom framför allt två olika områden: organisation och kreativitet. Vad organisationen beträffar inhämtas erfarenheterna i olika, isolerade arbetsmiljöer som omfattar olika discipliner och traditioner. Att utbyta erfarenheter med andra företag skulle här kunna påskynda den allmänna inlärningsprocessen och bidra till att skapa större effektivitet och lönsamhet. Vad kreativiteten beträffar innebär de nuvarande höga kostnaderna för att utforma och framställa multimedia att säkra, pragmatiska lösningar föredras framför experimentella, uppfinningsrika program. Det behövs därför incitament till en kreativ utveckling för att öka innovationstakten och påskynda tillkomsten av ny multimedia.

4.4.2 MÅL

Målet med att utveckla och utbyta bästa tillvägagångssätt är att påskynda förändringstakten inom den framväxande multimediasektorn och att säkerställa att framstegen som gjorts i vissa miljöer snabbt kan förmedlas till övriga inom sektorn för att komma alla till del.

4.4.3 ÅTGÄRDER

Med tanke på Info 2000-programmets begränsade budget kommer åtgärderna att inriktas på spridning av kunskap och erfarenheter som inhämtats under de understödda projekten inom ramen för programpunkt 3.1, Stimulering till högkvalitativt multimediainnehåll.

Spridningsverksamheten kommer att omfatta prototypdemonstration samt presentation av olika metoder, vilket kan ske i lämpliga sammanhang såsom konferenser och utställningar. Workshops och seminarier kan anordnas i samverkan med upplysningsåtgärderna inom ramen för handlingslinje 1.

Man kommer att söka synergieffekter med relevanta åtgärder i medlemsstaterna, vilket stadgas inom ramen för det integrerade programmet för SMF-politik. Åtgärden kommer att samordnas med kommittén för förbättring och förenkling av företagens arbetsklimat.

4.4.4 FÖRVÄNTAT RESULTAT

Genom att sprida information om hur man bäst angriper olika problem inom den nya sektorn ska denna handlingslinje bidra till ökad effektivitet och konkurrenskraft inom den europeiska innehållssektorn, som till största delen utgörs av små och medelstora företag. Detta gagnar dock inte bara nya företag, utan även etablerade förlag, företag inom den audiovisuella sektorn och andra som satsar på att ge ut multimedia eller tillhandahålla information on-line.

4.5 BUDGET FÖR HANDLINGSLINJE 4

 



BUDGET% ECU
Handl.linje 4.1
Handl.linje 4.2
Handl.linje 4.3
Handl.linje 4.4
Övervakning och analys av marknaden
Standarder för multimediainnehåll
Kompetensutveckling
Bästa tillvägagångssätt
3,2
1,5
3,1
2070000
1000000
2000000
p.m.
HANDLINGSLINJE 4 TOTALT
7,8 5070000


Bilaga 1:

Info 2000-programmet i förhållande till andra EU-program

 


PROGRAMMETS UTMÄRKANDE EGENSKAPER
INFO 2000 Info 2000 är ett gemenskapsprogram för att stimulera Europas innehållsleverantörer att utveckla nya multimediaprodukter och -tjänster samt att främja användarnas efterfrågan av dessa varor och tjänster. Info 2000 syftar till att skapa gynnsamma villkor för utvecklingen av den europeiska innehållssektorn och skall utgöra ett komplement till andra viktiga åtgärder som tillkännages i kommissionens handlingsplan "Europas väg till informationssamhället" (KOM (94) 347 slutlig), såsom liberalisering av telekommunikationer och upprättande av ett tydligt och stabilt regelverk. Info 2000 kommer att inriktas på övergången från tryckt till elektroniskt format och på de interaktiva multimediatjänster som håller på att växa fram. Tre handlingslinjer är avsedda att angripa marknadens flaskhalsar och tillmötesgå behoven hos såväl användare som leverantörer inom detta marknadsområde: 1) åtgärder för stimulering av efterfrågan samt upplysningsverksamhet, 2) åtgärder för utnyttjande av information inom den offentliga sektorn i Europa, 3) åtgE4„rder för tillvaratagande av Europas potential på multimediaområdet.

ANGRÄNSANDE PROGRAM TILL INFO 2000
IT och ACTS IT och ACTS omfattar infrastrukturorienterade FoTU-program inom informationsteknologi (som gäller teknologi för mjukvara, IT-komponenter och delsystem samt multimediateknologi) och avancerad kommunikationsteknologi (som gäller den tekniska grunden för interaktiva digitala multimediatjänster, optoteknik, höghastighetsnät, mobilitet och personliga kommunikationsnät, intelligenta nät och teknisk utformning av tjänster samt datasäkerhet och driftssäkerhet för kommunikationstjänster och -system). Info 2000 däremot är innehållsorienterat, inriktat på användningen av befintlig såväl som framtida teknologi och minskar gapet mellan forskning och marknad. Info 2000 skiljer sig särskilt från ACTS-programmet genom att vara neutralt i fråga om utbudskanaler och syftar till att stimulera multimediainnehåll för tjänster både via nätverk och off-line. I korthet främjar IT och ACTS den forskning som är en förutsättning för bättre framtida informationsinfrastrukturer, medan Info 2000-programmet gäller produktion, distribution och åtkomst av innehållet via befintlig och framtida infrastruktur, som andra forskningsinsatser möjliggjort. Info 2000 kommer därigenom att bygga vidare på resultaten från IT och ACTS efterhand som de framträder.
Telematik Det specifika Telematik-programmet är inriktat på tillämpad forskning, nätverk och tillämpningar och lägger tyngdpunkten på tillämpningar inom den offentliga sektorn. Info 2000-programmet är neutralt i fråga om utbudskanaler och inriktat på att skapa gynnsamma villkor för utvecklingen av den privata innehållssektorn. I korthet främjar Telematik-programmet tillämpad forskning inom ett begränsat antal av den offentliga sektorns områden, t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning, transport och biblioteksverksamhet, och kan därigenom utgöra ett exempel för andra områden som står under offentlig förvaltning, medan de åtgärder som föreslås inom ramen för Info 2000-programmet är inriktade på att skapa gynnsamma villkor för utvecklingen av den europeiska privata innehållssektorn och innehållsmarknaden, där informationsprodukter och -tjänster utbjuds på den kommersiella marknaden.
Media II Media II-programmet fokuserar på de särskilda behoven inom den audiovisuella sektorn, som utgör ett segment av innehållssektorn. Info 2000-programmet kommer att bidra till att upprätta en allsidig europeisk innehållspolitik som riktar sig till sektorer för tryckta och elektroniska medier och utgör ett komplement till de innehållspolitiska åtgärder som kommissionen föreslår för den audiovisuella sektorn. Info 2000-programmet lägger tyngdpunkten på övergången från tryckta till elektroniska medier samt på de interaktiva multimediatjänster som snabbt växer fram. I korthet riktar sig båda programmen till olika innehållssektorer inom multimedia och föreslår åtgärder som är anpassade efter varje sektors specifika behov under programmets löptid.
Raphaël Raphaël är ett instrument inom EU:s kulturpolitik, medan Info 2000 huvudsakligen är ett instrument inom EU:s politik för informationssamhället. Info 2000 är huvudsakligen ett horisontellt program som är inriktat på mer allmänna frågor i relation till informationssamhället. Raphaël täcker en lång rad sektorsspecifika åtgärder som är relevanta för EU:s kulturarv, medan Info 2000 föreslår ett begränsat antal åtgärder med inriktning på allmä!nna strukturproblem inom olika sektorer. De båda programmen möts i området där det sker en växelverkan mellan användningen av multimedia för att inom ramen för kulturpolitiken göra kulturvärden mer uppmärksammade, tillgängliga och ekonomiskt överkomliga (Raphaël) och utnyttjandet av kulturella värden för en utveckling av innehållssektorn (Info 2000). I korthet skiljer sig Info 2000 och Raphaël åt vad gäller allmänt åtgärdsområde, sektorell täckning och de föreslagna åtgärdernas räckvidd. Programmen kompletterar varandra eftersom de inom ett begränsat område båda gäller utnyttjande av det europeiska kulturarvet genom multimedia.
Sokrates
och
Leonardo
Sokrates-programmet inriktar sig framför allt på en förbättring av undervisningskvaliteten, samarbete mellan institutionerna, stimulans till lärar- och studentutbyte, till erkännande av examina samt till vuxenutbildning och distansundervisning. Leonardo fokuserar på stöd till förbättrade metoder inom yrkesutbildningen, inklusive samarbete mellan universitet och industri rörande företag och arbetstagare och stöd till förbättrade språkfärdigheter, kunskaper och informationsspridande inom yrkesutbildningen. De övergripande målen för Leonardo är att främja utveckling av metoder för självstudier på arbetsplatsen samt vuxenutbildning och distansundervisning, framför allt för att underlätta tillträdet till återkommande yrkesutbildning. Det föreligger möjligheter till samarbete mellan dessa program och Info 2000 för att säkerställa komplementaritet mellan de olika åtgärderna inom dem.
Små och medelstora företagoch hantverkssektorn Syftet med det integrerade programmet för små och medelstora företag och hantverkssektorn är att i enlighet med vitboken inleda samordnade åtgärder som underlättar ömsesidigt samråd mellan medlemsstaterna och, om nödvändigt, samordning mellan medlemsstaterna för att förbättra företagens förutsättningar. Detta ska genom administrativ förenkling, främjande av stödåtgärder för företagen och fastställande av olika sätt som gemenskapen kan bidra till företagens utveckling. Inom ramen för programmet "Tekniska stimulansmetoder" (TSM) till små och medelstora företag erbjuder telematiktjänsten Arcade nationella kontaktpunkter, informationspaketet TSM, dokumentbeställning och rådgivning beträffande forskningsstipendier till flertalet av programmen. Info 2000 riktar sig till innehållssektorn som huvudsakligen består av små och medelstora företag, förutom ett begränsat antal internationella och globala aktörer. Info 2000 syftar till att stimulera denna sektor och dess användare. I korthet kompletterar det integrerade programmet och Info 2000 varandra fullständigt när det gäller att förbättra konkurrenskraften för de små och medelstora företagen i Europa.
IDA IDA (Utbyte av data mellan myndgiheter) syftar till att på ett effektivt sätt lösa frågan om utbyte av data mellan medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och Europeiska unionens institutioner via transeuropeiska elektroniska datanät. Nät som har inrättats eller kommer att inrättas inom ramen för IDA kommer att finnas med i beräkningen då Info 2000 genomförs.


Bilaga 2:

Gemenskapsnätverk med verksamhet som gränsar till MIDAS-NET

 

Förkortning Namn Antal Mål Uppgifter Ansvarigt GD
MIDAS-
NET
Nätverk av centrer för multimediainformation, demonstration och stöd (Multimedia Information Demonstration And Support nodes) 20 Små och medelstora företag samt bibliotek Utföra upplysnings- och informationskampanjer beträffande nya informationstjänster GD XIII
EDC Europeiska dokumentationscentrer (European Documentation Centres) 357 Enheter inom högre utbildning och forskning Bistå utbildningsorgan med den europeiska integrationen GD X
EIC Europeiska informations-centrer (European Info Centres) 213 Små och medelstora företag Förmedla information och utföra speciellt avpassad rådgivning beträffande gemenskapslagstiftning, standarder, program och finansiering GD XXIII
BC-NET Nätverket för företagssamarbete (Business Co-operation Network) 600 Handelskammare, konsulter, regionala utvecklingsorgan Främja partnerskap och samarbete mellan små och medelstora företag från olika medlemsstater GD XXIII
UETP Utbildningspartnerskap mellan högskolor och företag (University Enterprise Training Programme) 205 Universitet, forskningscentrer och näringsliv Fastställa utbildningsbehov samt organisera utbildningsprogram och utbyte av experter GD XXII
Value-
förmedlings-
centrer
Europeiska nätverket av förmedlingscentrer inom forskning och utveckling (The Euro RTD Relay Centres Network) 35 Näringsliv, universitet och forskningscentrer Öka medvetenheten om EU:s forskningsprogram, sprida och validera forskningsresultat GD XIII
ISPO Projektkontoret för informationssamhället (Information Society Project Office) 1 Små och medelstora företag, myndigheter, IT-producenter, innehållsleverantörer, universitet och användargrupper Stödja, främja och påverka privata och offentliga åtgärder när det gäller informationssamhället GD XIII
NHC Nationella värdcentrer (National Host Centres) 15 IT-utvecklare som behöver ha tillgång till bredbandsnät för forskning och experiment Demonstrera hur bredbandsnäten kan vara till gagn för medlemsstaterna genom att stödja informationsleverantörerna (inte användarna) GD XIII
MSC Nätverk för multimediastöd (Multimedia Support Networks) urval pågår Europeiska näringslivet och multimediasektorn Tillhandahålla en rad tjänster som stöder behoven hos de organisationer inom EU som producerar multimediasystem, multimediainnehåll och/eller multimediatillämpningar. Fastställa och genomföra bästa tillvägagångssätt när det gäller stödtjänster för multimedia GD III


Home - Gate - Back - Top - Wkprsv - Relevant